Byggstilar genom tiderna

Är du intresserad av att lära dig om arkitekturens historia och olika byggstilar. Här presenterar jag olika epoker från 1900-talet fram till idag.

Arkitektur är konsten och vetenskapen om att utforma och bygga strukturer som passar människans behov. Genom historien har arkitekturen utvecklats och förändrats i takt med samhällets behov och tekniska framsteg. I den här texten kommer vi att ta en titt på olika tidsepoker inom arkitekturen från 1900-talet fram till idag. Arkitektonisk kultur är en viktig del av vår historia och identitet, eftersom den återspeglar samhällets utveckling och traditioner genom tiderna. Att bevara dessa kulturskatter är avgörande för att förstå och uppskatta vårt kulturarv. Som en hus entusiast tycker jag att det är spännande att utforska arkitekturens stilmässiga växlingar. Allt från 1800-talets klassiska stil, genom 1930-talets  funktionalism och även 2000-talets moderna stil, arbetsmetoder och miljösmarta material. Genom att studera olika byggstilar och deras kännetecken kan du lära dig att känna igen hus från olika tidsperioder och vilka detaljer du kan använda dig av när du renoverar din lägenhet eller hus. 

Jugendstilen, även känd som Art Nouveau, kännetecknas av organiska former, asymmetri och ornamentala detaljer inspirerade av naturen. Typiska material för denna stil är tegel och puts, samt smidesjärn och trä för dekorativa detaljer. Byggnader i Jugendstil har ofta böljande fasader, smyckade fönster och dörrar, samt användning av kakel och glasmosaik.

Nationalromantiken hämtade inspiration från traditionell svensk arkitektur och landskap. Typiska material för denna stil är trä och sten, samt putsade fasader och tegel. Byggnader i nationalromantisk stil har ofta branta tak, torn och burspråk samt detaljer som ristningar och träsniderier.

Tjugotalsklassicismen återvände till klassiska arkitektoniska ideal med enkelhet och symmetri. Typiska material för denna stil är puts, tegel och sten. Byggnader i tjugotalsklassicism har ofta en stram och elegant utformning, med klassiska detaljer som pelare, friser och portaler.

Funktionalismen, som nämnts tidigare, präglas av enkelhet, funktionalitet och användning av moderna material som betong, glas och stål. Byggnader i denna stil har ofta kubiska former, platta tak och fönsterband, samt avsaknad av överflödig dekor.

Under folkhemsepoken byggdes många bostäder för att möta det växande behovet av boende i Sverige. Arkitekturen var ofta enkel, praktisk och avskalad, med fokus på ljus, luft och grönska. Typiska material för denna stil är tegel och puts, samt stora fönster och balkonger.

Infill och postmodernism innebar en kritik av funktionalismen och en återgång till historiska element och ornament. Typiska material för denna stil är en blandning av traditionella och moderna material som tegel, betong, glas och stål. Byggnader i denna stil kan vara färgglada, dekorativa och ironiska, samt inkludera oväntade element och referenser.

Nyfunkis under 1990-talet innebar en återgång till funktionalismens ideal, men med en mjukare och mer lekfull touch. Arkitekterna sökte återuppliva enkelheten och funktionaliteten från tidigare decennier, men samtidigt införliva en mer samtida känsla och materialanvändning. Typiska material för denna stil är betong, glas, stål och trä, samt användning av färg och dekorativa element. Byggnader i denna stil tenderar att ha en stram och enkel estetik, men med inslag av mjukare former och detaljer som ger dem en mer inbjudande och varm karaktär. Exempel på nyfunkis i Sverige inkluderar bostäder och offentliga byggnader som bibliotek och skolor.

Nymodernismen i Sverige, som sträcker sig från 2000-talet och framåt, innebär en fortsatt utveckling av modernismens ideal, men med större fokus på hållbarhet och miljömedvetenhet. Arkitekterna strävar efter att skapa byggnader som är energieffektiva, miljövänliga och anpassade till användarnas behov. Typiska material för denna stil inkluderar glas, stål, betong och trä, men ofta med en mer innovativ och teknologiskt avancerad användning. Byggnader i nymodernism har ofta rena linjer, stora glaspartier och gröna inslag, såsom gröna tak eller växtväggar, som en del av deras design. Exempel på nymodernism i Sverige kan hittas i bostäder, kontorsbyggnader och offentliga byggnader som kulturhus och museer.